Som vanligt rotade jag i sista minuten runt i garderoben efter något att ta på mig imorse, höll på att glömma dra ut sladden till strykjärnet, sprang uppför backen i morgonsolen och ner i metron, andades ut och insåg att jag faktiskt skulle kunna komma i tid till jobbet. När jag hoppade in i en av vagnarna blev jag glad över att höra en hel skolklass med små barn i 6-7-årsåldern prata och sjunga på finska. Vid följande station vällde det dock in så mycket folk att dörrarna knappt gick att stänga. Klassens glada tjattrande fick ett abrupt slut när de brutalt blev ihopklämda i en hörna. Plötsligt hör man en liten desperat röst på engelska med finsk brytning, "Help, I think I am going to die!". Stackars liten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar