En kväll i juni, närmare bestämt den 14/6 ska jag luta mig tillbaka och njuta. Av en vacker stämma, ljuv musik och poetiska ord. Lisa Ekdahl ger en konsert och jag ska tillsammans med ett par andra tjejer fixa biljetter så fort som möjligt.
På övervåningen ett svart piano, ett gammalt plankgolv och en skivsamling. På undervåningen en hemmastudio med en snart 50 år gammal tysk mikrofon, ett sångbås och en laptop. Efter att ha bott i West Village, New York, bestämde sig Lisa Ekdahl att hon ville göra ett engelskt album, det första på nio år. Tillbaka i Sverige stängde hon därför in sig i sitt lilla gårdshus på Söder i Stockholm och spelade de nio egenhändigt skrivna sångerna som nu ges ut som "Give Me That Slow Knowing Smile". Ett avskalat och enkelt album. Lisas kanske allra starkaste så här långt.
Behöver jag skriva att jag längtar?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar