Bokfrosseri

Idag har jag frossat!!! Frossat i böcker! Jag åkte tillsammans med tre finska kompisar till universitetsstaden Leuven för att besöka en bokmässa med böcker på flamländska och engelska. Vi gick igenom den stora mässhallen under två timmar, vände och vred på böcker, packade korgarna fulla av vackra, intressanta böcker och njöt. Tills jag frågade varför det endast fanns flamländska pocketböcker, varför inga engelska? Frågan fick svar av en tjej som staplade böcker. De fanns i andra salen. Andra salen?? Vi gick i den riktning hon pekade och framför oss öppnade sig en ännu större hall. Full av endast engelska böcker. Jag blev knäsvag.

Böcker om natur, medicin, konst, mode, historia, rymden, mat, bilar... ja, det fanns allt! Till en fjärdedel av priset som de hade kostat i en bokhandel.Det var helt otroligt! Kan knappt bärga mig till det är dags nästa gång. Då ska jag vika en hel dag för att handla. Lycka!

Foto: Ninni

Det finns bara en

Slumdog Millionaire!

Se den!!!!! NU!

Vi rullar fram...

Efter godis, laxsnittar, karelsk paj, grön ärtsoppa, after-eight-pannacotta, semlor och Mannerheims berömda snaps! En riktigt mumsig finsk lunch i trevligt sällskap!

Hojt hojt!

Om någon ser denna fräsiga väska på ett bagageband någonstans i de schweiziska alperna på fredag, ge då killen som den tillhör en bamsekram från oss och önska honom en toppenvecka i backarna.

Foto: Ninni

En knix...

Jag skäms. Det är så pinsamt. Jag skulle hämta en liten delegation av folk nere i receptionen och det hela blev plötsligt så högtidligt. Damerna i sällskapet visade diskret med händerna vem som var "viktigast" och den jag först måste gå fram till och hälsa. Jag sträcker fram handen, ler och… niger. NIGER! Men vad f-n. Det gjorde man när man var liten och tackade tant eller farbror för något. Jösses alltså. Mannen i fråga blev dock tydligen väldigt imponerad, ignorerade sitt sällskap och pratade med mig non-stop i hissen och ända fram till slutdestinationen.

Men jag, jag skäms, fortfarande. Jag NEG. Hur pinsam får man bli?!

Sköna Söndag!

Alpint på TV, godis i magen och en promenad i skogen. Inte ett vårtecken i sikte. Däremot gott om små snöflingor i luften.

Foton: Ninni

Gårdagsmums i hemmets lugna vrå!

God drink, gratinerad hummer, fläskfilé med täcke av ädelost, torkade aprikoser och bacon, gott vin samt Ginos (frukt med vit choklad).

Foton: Ninni

Hjärta på er!

Och många varmar kramar på Alla Hjärtans Dag!

Foto: Ninni

Vad bidde det här då?

Jo, två limpor mumsiga solrosbröd som jag glömde ta bild på innan de blev uppätna/lagda i frysen...

Foton: Ninni

Vad hände?

Igår kväll hamnade jag i ett förvirrat tillstånd.

Jag har mött en man i jobbkorridoren under tre månader nu och han har sitt kontor bara sju dörrar härifrån. Varje gång jag har mött honom har jag sagt "hello" eller "bonjour". Han har dock envetet totalignorerat mig, stirrat rakt fram och behandlat mig som luft. En dag för några veckor sedan fick jag nog och frågade mina kollegor om de visste vad det var för en man som med näsan i vädret gick i korridoren med bestämda steg. Jag fick höra att de alla hade drabbats av hans arroganta sätt och de hade sedan länge gett upp sina hälsningar. Efter överläggningar beslöt vi oss för att behandla honom som luft.

Så, i förrgår mötte jag honom tre gånger och vi totalignorerade varandra. Igår kväll när jag skulle gå hem mötte jag honom igen och medan jag vrålstirrade framför mig för att inte titta på honom hör jag ett "bonsoir" när vi passerar varandra. Jag tvärstannade, tittade bakom mig fall i fall det fanns någon annan han mötte, men det fanns bara jag där. De bestämda stegen fortsatte och medan hans ryggtavla försvann stod jag där förvirrad och undrade om mina öron hade spelat mig ett spratt.

Jag känner mig fortfarande förvirrad…

Hipp hipp hipp Hurraaaaaa

för L (några dagar för sent på bloggen...!)!!!! Varma, stora kramar och två fantastiskt goda franska macarons får du av oss! Hoppas att du fick en fin lördag.

Foto: Ninni

Tråk

Tog mig till jobbet imorse, ett steg i taget i yrande snöstorm. Jag har legat helt utslagen i soffan hela helgen, men idag kunde jag äntligen gå upp utan att hela rummet snurrade. Sakta, sakta motas den ihärdiga influensan bort. För gott nu, hoppas jag. Så, det finns alltså ingenting att rapportera bland halstabletter, hostmedicin och Alvedon. Bara att helgen gick för fort och att man efter ett par dagar blir trött på att ligga still.